Gin Tonic - ett unikum bland groggar

I de flesta fall då en grogg blandas (t.ex. Vodka+energidryck av Red Bull-karaktär), är anledningen att späda ut den starka alkoholsmaken till önskad nivå.
I historien bakom Gin Tonic är det PRECIS tvärt om.

Gin Tonic har sitt ursprung i Indien (därav namn som Indian tonic och Bombay Sapphire Gin).
Redan under 1700-talet upptäcktes det att kenin, huvudsmaksättaren i tonic, fungerade som profylax mot malaria.
När Indien senare under 1800-talet blev Brittiska Indien, försökte brittiska officerare skydda sig mot den tropiska sjukdomen genom att dricka keninvatten.
För att göra det bittra keninet mer lättdrucket så blandade engelsmännen dock ut sin "Tonic".
Med GIN.

Till britterna försvar skall sägas att 1800-talets "Tonic" innehöll höga halter av kenin, vilket gav en otroligt bitter smak.
Dagens Schweppes eller Canada Dry innehåller mycket små halter kenin, som kombinerat med andra smakämnen ger den smak vi idag känner igen som Tonic.
Så små halter att det inte ger något skydd mot malaria.
Att Britterna valde att späda ut sitt kenin med Gin och inte juice eller vatten får så här i efterhand ses som ett genidrag.

Huruvida det är sanning eller myt är svårt att kontrollera.
Vi väljer dock att tro på historien om Gin Tonic tills motsatsen är bevisad.
Gin Tonic - ett unikum bland groggar.

Kenin utvinns ur barken från Kinaträdet (Cinchona).